Två projekt, ett gemensamt mål: att bättre förstå marina ekosystem längs den svenska västkusten.

Vad är syftet med expeditionen, och vilken typ av data samlar ni in? 

”Vi för ihop två kompletterande projekt med fokus på den svenska västkusten. Med vårt konsortium av nio forskargrupper vill vi bättre förstå hur syreförlust i marina system påverkar biogeokemiska kretslopp. Vi fokuserar både på kemiska och biologiska processer och studerar moderna vattenkolumner såväl som tidigare kust-system genom sedimentarkiv”, säger Eric Capo, Umeå universitet, expeditionsledare, PI för biox-projektet.

”I EcoAct-projektet vill vi bidra med ny kunskap om marina mikroorganismer, särskilt marina Actinomycetota. För att åstadkomma detta studerar vi biodiversitet och ekofysiologi med hjälp av vattenprov, planktonhåvar och sedimentprover insamlade från kustnära och offshore-stationer längs den svenska västkusten”, säger Carina Bunse, Göteborgs universitet, expeditionsledare, PI för EcoAct-projektet.

Vilka instrument använde ni för att samla in denna data?

Eric Capo: ”För vattenkolumnen använde vi en CTR Rosette-samlare för att ta vattenprover på olika djup och mäta miljöparametrar som temperatur, salthalt och syre. För sediment använde vi en Gemax-kärnprovtagare för att ta en meter långa prover och en gravitationsprovtagare som kan ta upp till sex meter långa prover. Med detta tillvägagångssätt kan vi studera förändringar i fjordarna under både de senaste århundradena och de senaste årtusendena.”

Carina Bunse: ”Dessutom använde vi planktonhåv och mikroskopiska avbildningsinstrument, vilket gjorde att vi kunde generera nästan realtidsbilder av marina växtplankton och mikrozooplankton.”
 

Hur ser en typisk dag ut ombord för forskningsteamet?

Eric Capo: ”Varje dag började vi klockan 8 med den första Rosette-sänkningen i vattenkolumnen. Olika team arbetade med att samla in och bearbeta vattenprover, medan andra tog hand om proverna. Det blev mycket arbete med efterföljande provhantering.”

Carina Bunse: ”Vissa i teamet fortsatte att filtrera vatten, dela upp sediment eller utföra experiment långt in på natten. Det gällde oss alla.”

Stötte ni på några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?

Carina Bunse: ”För mig är det för tidigt att säga. Vi behöver göra mycket efterbearbetning av proverna, och det kommer att ta flera månader innan vi har resultaten. Men expeditionen gick väldigt smidigt och vi stötte inte på några större utmaningar.”

Eric Capo: ”Ja, en del överraskande fynd! Vi hade förväntat oss att fjordarnas vattenkolumner skulle ha något lägre syrehalter, men för det mesta visade de nivåer över hypoxiska förhållanden (>2 mg O₂/L). Det är goda nyheter för ekosystemet, men mindre bra för våra forskningsfrågor. Som tur var hittade vi hypoxiska förhållanden vid station 19, den längst in i Idefjorden. Sedimentprover från denna fjord har bevarat övergången från syresatt till euxiniskt på 1940-talet och tillbaka till re-oxygenerat efter 1970-talet på ett exceptionellt sätt!”

Varför är denna forskning viktig, och hur kan den påverka människor och/eller planeten?

Eric Capo: ”Syrebrist i marina och sötvattenekosystem är en pågående konsekvens av klimatförändringar och lokala mänskliga aktiviteter, till exempel i Östersjön. Denna process ökar nischerna för mikroorganismer som kan producera växthusgaser men också föroreningar som metylkvicksilver. Det är avgörande för oss att förstå vad som händer i dessa ekosystem för att kunna förutsäga framtiden men också för att informera politiker om behovet av att motverka dessa dramatiska förändring.”

Carina Bunse: ”Actinomycetota och deras biologiska produkter används i stor utsträckning för farmaceutiska tillämpningar, såsom antibiotika, men deras ekologiska roll i marina miljöer är mindre känd. Vårt mål är att studera dessa bakteriers ekologi i deras naturliga miljö och bidra med en bättre förståelse som kan stärka bioteknologisk forskning.”

Vad är en sak du önskar att fler förstod om marin forskning?

Carina Bunse: ”För mig är det att vi bara kan lära oss om en viss del om havet från land. Expeditioner till havs, som denna, är helt nödvändiga för att studera marina mikroorganismers ekofysiologi och deras påverkan på vår planet.”

Eric Capo: ”Mikroorganismer är viktiga i marina ekosystem och behöver studeras mer för att vi fullt ut ska förstå deras roll i de globala förändringarna.”

Vad är de största utmaningarna med att bedriva forskning till havs?

Carina Bunse: ”Det kan vara en utmaning att hålla alla glada, engagerade och fokuserade när vi har långa arbetsdagar, hårt väder och ändrade planer eller provtagningsscheman. Men Svea-besättningen tog väldigt väl hand om oss med fantastisk mat och smidig kommunikation, så att vi kunde fokusera vår energi på arbetet som ledde till många prover för vidare analys.”

Eric Capo: ”För min del skulle jag säga de långa dagarna. Att filtrera vatten klockan tre på natten kan vara roligt men också utmanande när nästa arbetspass börjar klockan åtta. På just den här expeditionen var den största utmaningen, i min roll som expeditionsledare, att fatta rätt beslut om provtagningsmetoderna så att varje team kunde få de prover som var relevanta för deras arbete.”

Vad har stödet från SWERVE och tillgången till fartygstid inneburit för dig?

Carina Bunse: ”Detta var en fantastisk möjlighet. Expeditionen gav utbildningstillfällen för studenter, ett unikt mikrobiellt dataset från den svenska västkusten samt data till pågående och kommande projekt. Den gemensamma expeditionen med R/V Svea, som kunde ta emot oss alla, ledde dessutom till nya samarbeten mellan flera svenska universitet. Jag ser fram emot att fortsätta samarbetet och arbeta vidare med dessa dataset.”

Eric Capo: ”Att få SWERVE fartygstid var höjdpunkten av mitt 2024. För det första innebar det att vi kunde samla in mer data från fjordsystem, vilket tillgodoser projekten för mina doktorander och postdoktorander. För det andra gav det möjlighet att skapa ett nytt samarbetsnätverk mellan forskargrupper från flera andra svenska universitet för att få en verkligt holistisk bild av fjordsystemen. Det är ett viktigt steg framåt för framtiden för att producera den typ av dataset som ger ny kunskap om förändrade marina ekosystem. För det tredje var detta min första expedition som expeditionsledare och jag är väldigt glad över att ha fått utveckla den typen av färdigheter.”