Unga forskare utforskar centrala Norra ishavet: lärdomar från isen
Unga forskare utforskar centrala Norra ishavet: lärdomar från isen
Publicerad
Hur är det att utföra forskning vid Nordpolen? Två deltagare från SWERVE-stödda ECR unga forskare programmet delar med sig av sina erfarenheter från centrala Norra ishavet – från sömnlösa nätter på isbrytaren till oväntade stenprover och möten med isbjörnar.
Vad var det huvudsakliga vetenskapliga fokuset för programmet?
”Vi hade inget specifikt vetenskapligt fokus i unga forskare-programmet. Huvudmålet var att ge unga forskare möjlighet att bekanta sig med fältarbete i en extrem miljö som Norra ishavet, genom att ge vetenskaplig bakgrund om regionen via föreläsningar och workshops, samt praktisk erfarenhet av datainsamling. Vi, deltagarna, delades in i olika arbetsgrupper (work packages), var och ett med sina egna vetenskapliga mål,” säger Vicent Doñate Felip, Doktorand
”Arbetsgrupperna behandlade olika teman och frågor. Till exempel fanns det en grupp som fokuserade på havsis, ett annat på geologi på havsbotten, och så vidare. Fokus och mål varierade alltså beroende på vilket arbetsgrupp man tillhörde,” säger Lorenzo Luca Donati, Doktorand
Vilken typ av data samlade ni in, och hur kommer den att användas?
Lorenzo: ”Vi samlade in olika typer av meteorologiska data, såsom strålningsdata, ytmätningar av temperaturer och vertikala direkta mätningar. Den här typen av data kan användas på många sätt, men man kan i huvudsak dela in användningen i två kategorier: experimentella studier och utvärdering av modeller.”
Vicent: ”Inom arbetsområdet marin geologi, som jag var en del av, samlade vi in sedimentprover med hjälp av olika sedimentprovtagare. De bearbetade sedimentkärnorna kommer främst att användas i paleooceanografiska studier genom analyser av bland annat forntida DNA, organiska biomarkörer, mikrofossilsammansättningar, sedimentologi och paleomagnetism. Syftet är att bättre förstå hur Norra ishavet, dess vattenmassor och hur havsis har förändrats under tidigare istider och mellanistider.”
Fanns det några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?
Vicent: ”Ett överraskande ögonblick inträffade vid Alpha Ridge, där vi tog upp en kolvkärna som innehöll 10 centimeter sten i stället för sediment. Vi vet fortfarande inte vad det innebär, men det är ett oväntat och spännande prov!”
Lorenzo: ”Jag skulle inte säga att det fanns några stora överraskningar när det gäller själva datainsamlingen, åtminstone inget som stack ut under tiden vi samlade in den. Men vem vet vad som kommer fram under de mer detaljerade analyserna som ska göras de kommande månaderna! När det gäller livet ombord blev jag däremot verkligen överraskad över hur högljutt det låter när fartyget bryter is. Hela skeppet vibrerar och det uppstår starka metalliska ljud. Man vänjer sig, men det var ganska svårt att sova i början!”
Hur kopplar denna expedition till din pågående forskning och doktorandprojekt? Vicent: ”I Norra ishavet finns flera havsbottenstrukturer som är kopplade till utsläpp av gas och vätska. Eftersom min doktorsavhandling fokuserar på metanflöden från sediment till vattenpelare deltog jag i expeditionen för att hjälpa till att identifiera potentiella gasplymer. Ett av delprojekten inom Canada–Sweden Arctic Ocean 2025-expeditionen var att samla in data för Polar Connect-projektet, som handlar om att installera en fiberoptisk kabel över Norra ishavet. Jag har arbetat med Polar Connect under min doktorandtid och kan komma att fortsätta samarbetet med hjälp av de data som samlades in under expeditionen.”
Lorenzo: ”Mitt doktorandprojekt handlar om högupplösta turbulenssimuleringar av det atmosfäriska gränsskiktet (ABL). Den här expeditionen var därför inte direkt kopplad till mitt forskningsprojekt, men det var en fantastisk kompletterande erfarenhet för mig!”
Vad motiverade dig att ansöka till Early Career Research expeditions programmet?
Lorenzo: ”Den unika möjligheten att få besöka Norra ishavet var helt klart den främsta drivkraften. Särskilt för en modellerare som mig var chansen att inte bara få göra fältarbete, utan dessutom göra det vid Nordpolen, något otroligt lockande. Utöver det var jag säker på att den här upplevelsen skulle hjälpa mig att utvecklas både som forskare och som doktorand.”
Vicent: ”Jag motiverades av möjligheten att träffa andra unga forskare och lära mig mer om deras forskning och metoder. Jag ville också fördjupa min vetenskapliga förståelse av Norra ishavet – en region av vår planet som jag har blivit helt förälskad i! Det som verkligen gjorde det möjligt för mig att delta i programmet var de 10 högskolepoäng (ECTS) som gavs efter godkänd genomgång av programmet. Som doktorander arbetar vi alltid mot klockan, så att få 10 poäng i utbyte mot sex veckor ombord gjorde det praktiskt möjligt för mig att ansöka.”
Hur har deltagandet av programmet bidragit till din professionella utveckling?
Vicent: ”Jag fick värdefull erfarenhet av att bearbeta sedimentkärnor och lärde mig mycket om vad för typ av information som kan utvinnas ur dem. Jag arbetade också med geofysiska data som var relevanta för andra arbetsgrupper, vilket gjorde mig mer självsäker i att både hantera och förklara den typen av data. Dessutom var mötet med andra unga forskare och professorer en otroligt givande erfarenhet – både personligt och professionellt.”
Lorenzo:” Det har definitivt ökat min förståelse för den experimentella sidan av forskningen – begränsningarna med experiment, hur de bäst kan kombineras med modeller och vilka svårigheter som uppstår när man utför dem i Arktis. Dessutom har jag kunnat utöka mitt nätverk; jag lärde känna många personer i samma skede av forskarkarriären som jag själv.”
Vilket var det mest spännande eller minnesvärda ögonblicket under expeditionen?
Vicent: “Det är svårt att välja bara ett, men tre tillfällen står ut för mig: när vi mötte havsisen för första gången, när vi gick på isen vid Nordpolen och när vi såg våra första isbjörnar."
Lorenzo: ”Att se en isbjörnshona med sin unge var definitivt en höjdpunkt. Jag tyckte också mycket om snöstormen som överraskade oss en dag – den var inte skrämmande eftersom Arktiska oceanen inte har höga vågor på grund av isen, och det var häftigt att uppleva en riktig arktisk storm med kraftig vind.”
Foto: Vicent Doñate Felip
Vilket råd skulle ni ge till andra forskare i början av karriären som vill delta i ett liknande program?
Vicent: ”Jag skulle säga – gör det bara! Det kan vara en tuff upplevelse ibland, men också otroligt givande. Det finns mycket stöd både före och under expeditionen, vilket hjälper mycket. Jag rekommenderar också att du gör expeditionen till din egen: försök samla in data som du senare kan publicera. Det är en fantastisk möjlighet att bedriva spännande forskning i en unik miljö!”
Lorenzo: ”Jag håller med – gör det! Det är en otrolig upplevelse och även om det kan kännas överväldigande till en början, så kommer det garanterat vara värt det. Jag skulle nästan säga att det är en ”obligatorisk” erfarenhet för den som vill arbeta med Arktisrelaterad forskning – det är svårt att studera och prata om något man aldrig har upplevt själv.”
Information
Namn: Lorenzo Luca Donati Ämne:Min forskning fokuserar främst på transport och blandning av skalärer i det turbulenta gränsskiktet, med särskild uppmärksamhet på ytvärmeutbyten och interaktioner med den fria atmosfären. Tillhörighet: Stockholms universitet
Namn: Vicent Doñate Felip Ämne: Mina forskningsintressen rör processer som formar havsbottnen och hur bottnen, undergrunden och de processer som pågår där påverkar den omgivande vattenmassan. Tillhörighet: Stockolms universitet