Utforskar djupen: SWERVE-finansierad forskningsresa kartlägger riskerna med djuphavsgruvdrift i Östersjön

Vad är syftet med expeditionen, och vilken typ av data samlar ni in? 
Syftet med denna resa har varit att undersöka de miljömässiga riskerna kopplade till djuphavsgruvdrift (SBM) efter sällsynta jordartsmetaller i Östersjön. Vi gör detta genom att etablera en baslinje för samhällsstruktur och mäta ekosystemfunktioner innan någon påverkan sker. Vi har samlat in prover för ett experiment som simulerar sedimentborttagning och påverkan från grumlighet, samt följer återhämtningen av biologisk mångfald, ekosystemprocesser och föroreningstransport.

Bild

Vilka instrument använder ni för att samla in denna data?
Vi använde en CTD-rosett för profilering av vattenet och för att ta vattenprover. För att samla in sediment använde vi en Gemini corer, Van Veen-huggare och en box corer, samt in-situ inkubationer på däck för mätningar av biogeokemiska processer. Kompletterande laboratorieanalyser kommer att inkludera eDNA/eRNA-sekvensering, näringsämnesanalyser och vattenskemiska mätningar.

Hur ser en typisk dag ut ombord för forskningsteamet? 
Vi börjar dagen tillsammans med frukost kl. 07.30 och arbetar sedan till cirka 22.30–23.00, med pauser för lunch, middag och när vi förflyttar oss mellan stationer. Det är långa dagar!

Stötte ni på några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?
Tack vare stöd från SWERVE kunde vi för första gången ta prover från ett nytt område där djuphavsgruvdrift också är planerad. Vad vi hittar återstår att se när vi går igenom data och genomför experimenten!

Varför är denna forskning viktig, och hur kan den påverka människor och/eller planeten?
Genom att fylla viktiga kunskapsluckor om hur SBM påverkar bottenlevande mikrober, fauna och biogeokemiska kretslopp kommer våra resultat direkt att förbättra verktygen för ekologisk riskbedömning (ERA) som används av tillsynsmyndigheter. Detta möjliggör en evidensbaserad förvaltning av djuphavsgruvdrift och skydd av Östersjöns ekosystemtjänster. Vårt arbete stöder en hållbar resursutvinning som är avgörande för den rena energiomställningen samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

Vad är en sak du önskar att fler förstod om marin forskning?
Att fartygstid är avgörande för att kunna bedriva marin forskning och att det är mycket kostsamt. Att bara samla några sedimentkärnor kräver en komplex logistikkedja – från planering av fartygstid och rätt väderfönster till specialutrustning och databehandling. Allt måste klaffa för att kunna generera högkvalitativa, öppna dataset.

Vad är de största utmaningarna med att bedriva forskning till havs?
Att balansera vetenskapliga mål med höga kostnader är en stor utmaning för denna typ av forskning. Den största svårigheten är dock väderförhållandena – höga vågor försvårar inte bara provtagningen utan påverkar också säkerheten för dyr utrustning.

Vad har stödet från SWERVE och tillgången till fartygstid inneburit för dig? 
Stödet från SWERVE har varit avgörande för att vi skulle kunna genomföra provtagning under våren och därmed slutföra vårt säsongsdatasätt samt säkerställa att våra experiment lyckas. Det gav oss också möjlighet att för första gången besöka det andra området där djuphavsgruvdrift kan bli aktuellt och samla värdefull data för att etablera baslinjenivåer. Denna fartygstid gav en unik möjlighet att generera viktig data om biologisk mångfald och ekosystemprocesser för ekologisk riskbedömning av SBM i Östersjön.