Förändring under ytan – forskningsprojekt kartlägger Östersjöns bottenliv

Vad är syftet med expeditionen, och vilken typ av data samlar ni in? 
Vi upprepade våra undersökningar från 2019, 2020 och 2023 för att följa förändringar i sedimentets fysiska egenskaper, samhällen av bottenlevande makrofauna samt ekosystemfunktion – baserat på arternas egenskaper och uppskattningar av kolinlagring i sedimenten.

Vilka instrument använder ni för att samla in denna data?
Vi använde en rad olika instrument, bland annat en Van Veen-huggare och Gemini kärnprovtagare för att ta sedimentprover samt en CTD för att samla in bakgrundsdata om miljöförhållanden.

Hur ser en typisk dag ut ombord för forskningsteamet? 
De är långa dagar, vi börjar klockan 08:00 och jobbar tills minst 20:00.

Provtagningarna låg 45–60 minuter från Simrishamns hamn. När vi nådde provtagningsstationen hade teamet sina individuella uppgifter: några började sila fram makrofaunan och konserverade den i etanol, medan andra gjorde Gemini-kärnprovtagningar för att ta sedimentprover. Vi skar upp kärnorna – vissa frystes direkt, andra siktades för att extrahera makrofaunan. Under hela processen var det avgörande att noggrant hålla reda på våra exakta positioner, vilken kärna som togs var, och vilken behållare eller påse som innehöll vilket prov.

Vanligtvis hann vi med två provtagningsstationer per dag och fortsatte bearbeta proverna på vägen tillbaka till hamnen. Efter en god natts sömn var vi tillbaka på däck nästa morgon!

Stötte ni på några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?
Resultaten återstår att se; vi har flera månaders laboratoriearbete framför oss innan vi når dit. Men jag ser fram emot det!

Varför är denna forskning viktig, och hur kan den påverka människor och/eller planeten?
Det saknas kunskap om hur bottentrålning påverkar havsbottnens ekologi och ekosystemfunktion i Östersjön. Denna information är avgörande för en effektiv planering av marina skyddsområden (MSP), ekosystembaserad fiskeriförvaltning samt bedömning av havsbottnens integritet och miljötillstånd i bottenekosystemen, vilket är nödvändigt enligt havsmiljödirektivet (Descriptor 6: Seafloor Integrity). En särskild ekosystemfunktion som fått stor internationell uppmärksamhet på senare tid är havsbottnens sediment som kolsänkor; debatten om huruvida bottentrålning kan minska kolinlagringen har varit intensiv under de senaste åren. Högkvalitativa data behövs för att förfina dagens uppskattningar av kolinlagring och remobilisering, som i dagsläget främst bygger på beräkningar och modellering.

Vad är en sak du önskar att fler förstod om marin forskning?
Att det inte är enkelt att samla in prover och data och få snabba svar – och såklart att det är väldigt roligt!

Vad är de största utmaningarna med att bedriva forskning till havs?
Det är många saker som måste klaffa för att en resa ska kunna genomföras enligt plan. Till exempel hade vi under denna expedition problem med elförsörjningen ombord, vilket gjorde att starten försenades. Långa dagar med mycket fysiskt arbete på ett gungande fartyg är också en utmaning!

Vad har stödet från SWERVE och tillgången till fartygstid inneburit för dig? 
Vi hade inte kunnat samla in denna data utan stöd från SWERVE! Denna extra expeditionen är oerhört värdefull eftersom den ger oss en ytterligare tidpunkt i vår tidsserie för att följa förändringar på havsbotten efter att trålningen upphört. Det är en unik möjlighet att följa effekterna av ett sådant fiskestopp i realtid och i denna skala – mycket få liknande studier har genomförts i något hav.

Dessutom gav det en masterstudent en fantastisk chans att följa med till havs och samla in prover som han kommer att arbeta med i sitt projekt!