FAROX-expeditionen kartlägger djupströmmarna mellan Nordiska haven och Nordatlanten

Vad är syftet med expeditionen, och vilken typ av data samlar ni in?

Målet med FAROX-expeditionen har varit att förstå hur täta överflödesvatten korsar Island–Färöarna-ryggen och Färöarna–Shetlands-kanalen. För att göra detta samlade vi in data om temperatur, salthalt, strömmar och turbulens för att se hur dessa vatten rör sig och blandas när de passerar dessa passager. Totalt genomförde vi 154 CTD-stationer—ett ovanligt högt antal för en expedition av denna längd—för att kartlägga djuphavsströmmarna i regionen och mäta dessas egenskaper, strömmar som vi fortfarande vet mycket lite om.

Vilka instrument använder ni för att samla in denna data?
Vi använde CTD-instrument för att mäta temperatur och salthalt genom hela vattenpelaren, LADCP för att registrera strömhastigheter med djupet och fartygets ADCP för kontinuerlig övervakning av strömmar längs expeditionens rutt. Vi använde även en vertikal mikrostrukturprofilerare (VMP) i Färöarna–Shetlands-kanalen för att mäta turbulens.
 

Hur ser en typisk dag ut ombord för forskningsteamet?
Det finns ingen riktig “normal” dag till sjöss, men dagarna är intensiva. Teamet arbetade i skift dygnet runt—några tog hand om CTD och VMP, andra bearbetade data så snart de samlades in, samtidigt som vi hela tiden planerande inför nästa stationer. Metrologiska förhållanden avgjorde om vi kunde fortsätta till nästa station eller sektion.
 

Stötte ni på några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?
Ja! Vi förväntade oss starka strömmar, men det som överraskade oss mest var tidvattnens intensitet nära Island. De var mycket starkare än väntat och kan även påverka överflödesvatten som korsar Island–Färöarna-ryggen.

Varför är denna forskning viktig, och hur kan den påverka forskare och/eller planeten?
De överflödesvatten vi studerade är en kritisk komponent i den Atlantiska Meridional omsättningscirkulationen (AMOC), som hjälper till att reglera Europas klimat och påverkar havsnivåer och vädermönster globalt. För att förstå hur AMOC kan förändras i framtiden måste vi veta hur dessa täta vatten bildas och genom vilka strömmar de transporteras. Att kartlägga djupströmmarna genom både Island–Färöarna-ryggen och Färöarna–Shetlands-kanalen i sådan detalj som vi gjorde är ett viktigt steg mot detta mål. 

Vad är en sak du önskar att fler människor förstod om marin forskning?
Att djuphaven fortfarande är en av de minst observerade delarna av vår planet. Att bedriva forskning till sjöss för att samla in direkta mätningar är utmanande, kostsamt och ofta oförutsägbart, men ger unik data som inte går att få genom att bara använda oss av satelliter och modeller. När dessa olika metoder kombineras kan forskare skapa en mycket mer heltäckande bild av havsprocesserna.

Vad är de största utmaningarna med att bedriva forskning till havs?
Oförutsägbarheten i väder, tidvatten, strömmar eller utrustningsfel kan ändra planerna på ett ögonblick. Man måste vara flexibel och tålmodig, samtidigt som man arbetar långa skift i trånga utrymmen. Dessutom får vi inte glömma sjösjuka.

Vad har stödet från SWERVE och tillgången till fartygstid inneburit för dig? 
Finansieringen och den dedikerade fartygstiden gjorde denna resa möjlig. Utan det skulle vi inte ha kunnat samla in så ovanliga observationer i denna region. Vår första genomgång av data tyder på att vi har samlat ett unikt datasett som kommer hjälpa oss att bättre förstå hur överflödesvatten och djupströmmar fungerar—och deras roll i att forma klimatsystemet. Jag är personligen mycket tacksam för SWERVE som har gjort denna resa möjlig.