Expedition avslöjar metanutsläpp i Östersjöns djuphav

Vad är syftet med expeditionen, och vilken typ av data samlar ni in? 

Huvudmålet med expeditionen var att undersöka platser för utsläpp av metan-bubblor på djupet i Östersjön – platser där metanbubblor stiger från havsbotten upp i vattenpelare och potentiellt vidare ut i atmosfären. Vi samlade in akustiskdata för att undersöka gas i sedimenten och i vattenpelare. Vi samlade även geo-kemiskdata via sedimentkärnor, WEGAS-systemet och CTD-mätningar för att mäta metankoncentrationer i sedimenten och vatten. Dessutom analyserade vi löst oorganiskt och organiskt kol i vattnet och sedimenten.

Vilka instrument använde ni för att samla in denna data?

Vi använde en rad olika instrument, inklusive seismik, mid-water sonar, en gravitationskärna, CTD, ROV och WEGAS-systemet.

Hur ser en typisk dag ut ombord för forskningsteamet? 

Det var intensiva dagar ombord med ett multidisciplinärt team. Vi började normalt dagen med akustiska mätningar för att fastställa de bästa platserna för fortsatt provtagning. Efter att ha granskat data och definierat undersökningsplatserna fortsatte vi med CTD-profiler och vattenprovtagning, följt av multi-kärntagning och gravitationskärntagning. WEGAS-systemet körde under större delen av tiden och samlade kontinuerligt data under expeditionen. Denna ”ideala” arbetsordning behövde justeras vid flera tillfällen på grund av väderförhållanden och fartygslogistik. 

Stötte ni på några överraskande fynd eller utmaningar under expeditionen?

Vi bekräftade vår tidigare hypotes att platser djupt i Östersjön var relaterade till ansamling av organiskt material påverkad av bottenströmmar. Att bubbelströmmarna är kortlivade är något vi inte kände till tidigare när man endast använde bilder från skrovmonterade system. Dessutom vet vi nu att gasen finns djupare i sedimenten, och det är inte möjligt att ta prov på gasbubblor med vår nuvarande gas-provtagare.

Varför är denna forskning viktig, och hur kan den påverka människor och/eller planeten?

Vi upptäckte att det finns flera fält där utsläppen sker som kontinuerligt frigör metan i den djupa Östersjömiljön. Gasbubblorna är troligen källan till de höga metankoncentrationerna som påträffats i bottenvattnet, vilket är ny information. Vissa av bubblorna kan till och med nå atmosfären och utgöra en tidigare okänd källa till atmosfärisk metan, sådana utsläpp var tidigare endast kända från kustområden i Östersjön.

Vad är en sak du önskar att fler förstod om marin forskning?

Att undersökningar på djupet är mycket svåra och dyra att genomföra, men att dess data är fundamentala för att förstå hur vår planet fungerar!

Vad är de största utmaningarna med att bedriva forskning till havs?

Att hantera dåligt väder samt begränsade och obekväma faciliteter ombord. Ett laboratorium på ett fartyg skiljer sig mycket från ett laboratorium på land – det är mindre, och allt måste säkras och organiseras noggrant.

Vad har stödet från SWERVE och tillgången till fartygstid inneburit för dig?

SWERVE-fartygstid var en fundamental del av projektet. Utan den skulle våra befintliga resurser ha varit mycket begränsade och begränsat vad vi kunde åstadkomma.

SWERVE ger tillgång till resurser som annars endast skulle vara tillgängliga för ett fåtal forskare. På ett sätt demokratiserar det forskningsresurserna i Sverige. Dessutom placerar det Sverige bland de få länder i världen som har en forskningsflotta tillgänglig för alla.